Tulpanfeber

  När jag fick egen trädgård för mer än tio år sedan var jag inte alls intresserad av att odla tulpaner. De var fina att ha i vas men jag var helt ointresserade av dem som trädgårdsväxter. Sedan gick jag med i Göteborgs Botaniska Trädgårds vänförening och upptäckte att den fanns vilda sorter som var helt annorlunda. De första jag planterade var Tulipa orphanidea och T. linifolia.

Rosttulpan, Tulipa orphanidea 'Hageri Splendens'. (Syn. T. whittalli, T. hageri.)    En söt och lättodlad sort. Den har enligt min mening ett typiskt tulpanutseende. Inuti är den klarröd med svart och gul botten. Utsidan är inte rent röd utan gul-brunaktig. Namnet rosttulpan är passande. Blommar i början av maj. Den mår bra av sommartorka men klarar sej även i lite fuktigare jord. Rosttulpanen blir ca 20 cm hög. Den växer på Balkan, i västra Turkiet och på Kreta. Den sprider sig med utlöpare och stannar inte kvar där man har satt den.

 Jag har fått höra att den lätt hybridiserar med T. sylvestris som blommar samtidigt. Om någon av er som fått sylvestrisfrö av mej läser detta så är ni förvarnade. Jag har hittat en sådan hybrid bland mina rosttulpaner. Den har en tråkig, smuts-orange nyans, inte lika vacker som föräldrarna. 

T. linifolia (Batalinii-Gruppen) ’Bright Gem’, bokharatulpan. (Syn. T. batalinii.) Den rena arten kan vara röd eller gul men det finns ett par kultivarer i gula nyanser. ’Bright Gem’ är blekgul med svagt orange utsida och den luktar godis. Knoppen har en intressant trekantig form, vackrare än den fullt utslagna, spretiga blomman. Bokharatulpanen bildar stoloner, d.v.s. den skickar ut rötter åt sidorna där det bildas nya lökar. Jag satte lökarna på rad –94. Två år senare var där tre krokiga rader! Några år senare var rabatten full och jag kunde för första gången gräva upp och skänka bort tulpanlökar.

Den blommar i maj och verkar tåla regniga somrar bra. Jag satte några lökar mot husväggen där det för det mesta är snustorrt och de får färre blommor än de som växer i en vanlig rabatt och förökar sig långsammare.    Till höger vildformen som säljs som T. batalinii eller T. linifolia var. chrysantha. Finns i norra Iran, Afganiatan, Centralasien.

  När jag såg dessa två blomma blev jag förälskad och har fortsatt att plantera nya sorter varje höst. 

  Nästa favorit blev violtulpanen. 

Tulipa humilis 'Lilliput', violtulpan. (Synonym T. pulchella, T. violacea.)   'Lilliput' är bara 7 - 8 cm hög. Blomkalken är vinröd och har en vacker vinglasform som den behåller tills den vissnar. Det finns flera varianter både i naturen och i odling. De flesta är ca 15 - 20 cm höga och rosa till mörkt vinröda. Mittfläcken kan vara gul eller svart.

  'Lilliput' har jag haft i mer än tio år och lökarna blir långsamt fler.  

  Mina violtulpaner står mot en södervägg. De slår ut i början eller mitten av april samtidigt som luktvioler och blåsippor. Blåviolett och vinrött blir en effektfull färgkombination som lyser upp den då tomma rabatten. Ibland kan man hitta en röd eller rosa variant i trädgårdsbutiker, ofta med felaktigt namn. Om du har en solig och torr rabatt är den väl värd ett försök. Mer ovanliga sorter kan man ibland få tag på genom Botanicus eller Paul Christians Rare Plants. (Se länksidan.)

Det finns också en vit, T.h.'Pallida', svårfunnen och dyr. (Syn. T. violacea var. pallida, T. pulchella var. albocaerulea-occulata.)  De lökar jag planterat har blommat en eller två gånger och sedan försvunnit.

  En av de tulpaner i min trädgård som blommar först sattes innan jag och min familj flyttade in. Därför är jag inte helt säker på vad det är men jag gissar på Tulipa urumiensis, liten flocktulpan. Den är bara 10 cm hög med en liten klargul blomma, brun-grön på utsidan. Den kan slå ut redan i slutet av mars. Ursprungligen från nordvästra Iran där den tyvärr kanske är utrotad.

T. turkestanica, dvärgtulpan.     Denna lättodlade tulpan härstammar ifrån Centralasien. Den blir ca 15-20 cm hög och blommar i april med flera blommor på varje stjälk. De är blekgula med mörkare utsida och mörka ståndare. Milda vintrar börjar knopparna krypa upp ur jorden redan i januari och verkar inte störas av vare sej regn, snö eller minusgrader. Som alla tulpaner vill den stå soligt och väldränerat. Många botaniska tulpaner behöver "bakas", d.v.s. torka ut helt under sommaren. Men T. turkestanica tål lite sommarfukt utan att ta skada. Den är också lätt att hitta i handeln. Jag satte mina hösten -96 och de har långsamt blivit fler.

Foto Peter Gustafsson

  T. tarda, flocktulpan, lyser som en sol när den kommer upp ur den kalla, fuktiga jorden i slutet av april. Kronbladen är gula med vit spets.
  Denna och ovanstående brukar finnas i handeln och är lätta att lyckas med. Mina växer vid en terrasskant där jorden ofta är snustorr om sommaren och med djup tjäle om vintern. På våren blir där ibland översvämning. Men det tycks den inte ta skada av utan kommer snällt tillbaka varje vår. Dessutom blir lökarna fler och den fröar också av sig.  

  Tulipa sylvestris kallas vildtulpan och finns med i svenska floror men den är inte ursprungligen vildväxande i Sverige. Den odlades på 1700-talet, kanske tidigare. Den växer ursprungligen i Sydeuropa och österut till centrala Ryssland och Kaukasus. T. sylvestris förökar sej med utlöpare och kan bilda ganska stora bestånd, tyvärr med mer blad än blommor.  
  Så vitt man vet odlades de första tulpanerna i Sverige av Olof Rudbeck. I sin katalog över växter i Uppsala botaniska trädgård, publicerad 1685, nämner han 38 olika tulpansorter. 

Två år i rad har jag köpt T. clusiana, italiensk tulpan, och blivit besviken då alla varit gul-röda och ej vit-röda som jag förväntat mig.  Troligen är det Tulipa clusiana f. diniae (Syn T. stellata var. chrysantha, T. chrysantha, T. clusiana var. chrysantha). Nåväl, de gula är också trevliga. Jag satte de första lökarna 1997 och de lever ännu.

På hösten 2005 hittade jag äntligen den riktiga Tulipa clusiana.

T. aitchisonii, nära släkt med T. clusiana.

T. clusiana

Tulipa primulina   Denna lilla sötnos kommer från Aurèsbergen i Algeriet. Man kan tycka att en afrikansk växt inte skulle trivas i Sverige men denna växer i cederskogar på ca 2000 m höjd och då kan det faktiskt fungera. Den blir 15-20 cm hög. Den sött doftande blomman slår bara ut på eftermiddagen.   Det är ungefär så mycket jag vet om denna tulpan. Vid en Internet-sökning hittade jag en bild och kommentaren att den var sällsynt. Men det hade jag nog redan förstått.

Är jag inte en "lyckans ost" som bor nära Göteborgs Botaniska Trädgård? Jag satte en enda primulina-lök 2001 och varje vår är jag  orolig att den inte överlevet. Den står i en torr och solig rabatt och de första vintrarna ställde jag ett miniväxthus över den. Detta för att skydda den mot fukt som jag tror är ett större hot än kyla. Den har trots allt klarat -20 C utan skyddande snötäcke. En höst glömde jag att täcka växtplatsen men lökarna klarade sig bra i alla fall.

Tulipa sprengeri,  sommartulpan, slår ut i början av juni och är därmed den sista tulpanen för säsongen. Den skall vara lättodlad och fröar gärna av sig. Jag har inte haft den så länge så jag vet inte än om det blivit några fröplantor. Den trivs i sol eller halvskugga, jorden bör vara väldränerad men inte torka ut helt över sommaren.    Tidigare har man trott att den varit utrotad i naturen. Men nu rapporteras den har blivit återfunnen i norra Turkiet.

  Jag vill rekommendera alla att någon gång prova på att odla botaniska tulpaner. De flesta som jag beskriver här är lätta att lyckas med. De behöver inte tas upp efter blomningen och planteras om på hösten som man bör göra med trädgårdstulpaner om man vill behålla dem i många år.  

Neotulpaner

Har ni hört talas om neo-tulpaner? Det är trädgårdstulpaner som har förvildats, ibland har de räknats som botaniska sorter. "Botanicus" har några sorter. Man kan anta att de också bör vara långlivade i trädgården. Jag planterade två sorter 1998, 'Marjolettii' och 'Planifolia'. Tulipa 'Marjolettii' är gullvivegul när den slår ut och med mindre rött än på bilden. Med tiden bleknar det gula till vitt och de röda markeringarna växer.

Tulipa 'Planifolia' har blad som är något vågiga. Det har också några vildsorter vilket man kanske kan tolka som att 'Planifolia' är nära släkt med någon botanisk sort. Färgen på fotot är missvisande, den blir inte riktigt så starkt röd. I "Botanicus" katalog kallas den kastanjebrun men det tycker jag inte stämmer, en blek kastanj i så fall. Andra neo-tulpaner är 'Acuminata', 'Didieri', 'Elegans' och 'Grengiolensis'.

Tulipa 'Acuminata'

  Neo-tulpaner påstås ha kommit till Europa med hemvändande korsriddare men jag har inte riktigt trott på det. Nu har jag fått veta att många av sorterna växer i Frankrike, Italien och Schweiz på ställen där man odlat saffranskrokus sedan 700-talet. Det skulle ju vara möjligt att tulpanerna kom samtidigt med krokusarna och då är de ju faktiskt äldre än korsriddarna!

Detta är 'Zomerschoon', känd sedan 1620. Kanske den äldsta trädgårdstulpan som fortfarande finns att köpa.     När jag sätter tulpanlök så gödslar jag samtidigt med benmjöl. Senare på hösten eller tidigt på våren lägger jag på ett lager kompost. Och ännu en giva benmjöl på våren  när de kommit upp 5-10 cm. Ett tips! Spara kvitton och förpackningar. Tyvärr händer det att påsen innehåller fel sort. Markera i rabatten och skriv upp vilka sorter du planterat.

  Min tulpanfeber har inte absolut inte minskat. Så länge min man inte beklagar sig över att gräsmattan krymper lite för vart år så kan jag gräva ännu en rabatt och sätta några nya lökar.

	Det här är 'Van de Ner' från 1860. Den skall egentligen vara helt mörklila och har troligen drabbats av virus. Trots det har den överlevt i flera år. Jag borde inte spara den men jag tycker den är vacker!
Liljetulpanerna 'China Pink' och 'White Triumphator', båda från 40-talet, har stått i samma rabatt sedan 1998 utan omplantering. Många moderna tulpaner blommar en gång och aldrig mer.
Foto Peter Gustafsson	Viridifloratulpan, 'Grönland'
Rembrandttulpan	Foto Peter Gustafsson

Rembrandttulpanen 'Absalon' från 1780 har bevarats på lökmuseét Hortus Bulborum i Limmen, Holland.

Lästips

Tulips. Species and Hybrids for the Gardener, Richard Wilford

Tulpanen, Anna Pavord

Bulbs, R. Phillips & M. Rix