Iris reticulata

  De vårblommande irisarna vill stå soligt och torrt. Klimatet här på västkusten är kanske inte det bästa för dem. 

Iris 'Katherine Hodgkin'. En fullträff! Den planterade jag hösten år 2000. Våren efter kom det upp en fet, fin knopp som gav två blommor i början av april. Sedan har den snällt fortsatt att blomma varje år i slutet av mars. Den är troligen en korsning mellan I. histrioides och I. winogradovii och mindre känslig för fukt än andra vårblommande irisar.

Iris reticulata 'Kuh-e-Abr' har fått sitt namn av det berg i Iran där moderlöken växte. Jag planterade den 2002. Denna enda lök fick 4 blommor. Bin var som galna och besökte blommorna om och om igen. Grannen Iris 'Katherine Hodgkins' ignorerades. Det blev några frön som tyvärr inte har grott.

Iris reticulata 'Kuh-e-Abr'. De doftar men det gör ont i händer och knän att lukta.

  Med en sådan praktblomning tyckte jag att jag fått valuta för pengarna och hade inte blivit så väldigt besviken om den inte kommit igen nästa år. Men det gjorde den! Redan i december kan man skymta knopparna som dock inte slår ut förrän i mitten av mars. 

Iris 'Natascha' har varit vit på de bilder jag sett men min blev blekt blå. Fin ändå. Andra året kommer det bara blad.

Ännu en färgvariant, kanske Iris 'Purple Gem'.

Iris 'Gordon'

  Gul vintergäcksiris, Iris danfordiae brukar finnas hos de flesta blomsterlöksförsäljare. På våren brukar jag köpa dem färdigdrivna i kruka. När de blommat över gräver jag ner dem i rabatten och ger dem lite benmjöl. Nästa år kommer det blad men de har aldrig blommat om hos mig. Men irislökar är billiga och man kan köpa nya varje höst utan att ruinera sig.