Några primulabilder

  Här kommer några av de vivor jag samlat på mej under de år jag varit trädgårdsägare. De flesta är mycket lättodlade. Först några som finns vildväxande i Sverige.

 Min första primula var den vanliga gullvivan, Primula veris. Den finns i Syd- och Mellansverige och på enstaka platser i södra Norrland. Efter en mild vinter kan gullvivorna börja slå ut redan i april men ett år med mer "normalt" väder kommer de här i zon två i början av maj.

Jag har ingen bild på vanlig gullviva men däremot * Primula veris 'Hose-in-Hose' som odlades i England på 1600-talet, kanske ännu tidigare. Jag har fått synpunkter på att det kanske är en P. elatior men blomman har orange fläckar inuti och den doftar vilket stämmer bättre på P. veris.      Extrablomman är inte riktiga kronblad utan det är hyllet som har förändrats. Denna planta kommer från en frösådd där några av plantorna blev vanliga gullvivor, några med lite förstorat hylle och en med stort, knöligt hylle och förkrympt blomma.

Primula veris 'Hose-in-Hose'

* Lundviva, Primula elatior är ganska lik gullvivan. Blommorna är större och ljusare i färgen än hos gullviva och saknar doft. Den finns vild i Skåne.  Blommorna brukar slå ut lite tidigare än gullvivans.

* Jordviva, Primula vulgaris blommar ännu tidigare. Det kan komma enstaka knoppar redan under vintern. Den har tidigare funnits vildväxande i Skåne men försvann i början av 1900-talet. Jordvivan har en lite större blekgul blomma på varje blomstjälk.

Här kan ni jämföra storlek och färg. Från vänster jordviva, gullviva och lundviva i en äggkopp. Den röda är en trädgårdshybrid.

Primula 'Dawn Ansell', dubbel 'Jack-in-the Green'

Jordvivan är också en gammal trädgårdsväxt i England. Redan i slutet av 1500-talet odlades den. I början var de blekgula eller vita, enkla eller dubbla. I handeln kallas de ofta P. acaulis som jag tror är ett äldre, numera ogiltigt namn på jordviva. Ibland uppstod naturliga mutationer som 'Jack-in-the-green' som har en liten bladrosett högst upp under blomklasen. Eller 'Hose-in-hose' med dubbla blomstrutar. De här underliga varianterna blev omoderna under slutet av 1800-talet och många försvann. Men idag ökar intresset och de börjar dyka upp igen.

Dubbla primulor är mer krävande än enkla. Ge dem extra näring när blomningen är över. Dela och plantera om vart tredje år.

Primula 'Miss Indigo'

Jordviva och gullviva sägs vara föräldrar till * P.x polyantha som var populär i England under 1600-talet. I början fanns bara röda färger. (Hur kan det komma sej när båda föräldrarna är gula?) En populär variant från 1700-talet är 'Gold Lace', mörkröd med gul eller vit kant.
Här två fröplantor av 'Gold Lace'.  Om man tar frö från hybrider blir  avkomman oftast avvikande.

  På 1600-talet dök det upp några fler färgvarianter tack vare introduktionen av den blekrosa P. vulgaris sp. sibthorpii som växer i Medelhavsområdet. I slutet av 1800-talet fann den berömda trädgårdsarkitekten Gertrude Jekyll i sin trädgård en planta med gula blommor. Idag finns det mängder av färgvarianter att välja på.

P. x polyantha 'Hose-in-Hose'

P. x polyantha 'Jack-in-the-Green'

  Efter 1912 tog utvecklingen fart då man började använda P. juliae från Kaukasus. Den har gett upphov till många färgstarka Juliana-hybrider. I handeln kallas de ibland P. x juliana eller P. x pruhoniciana. 

  När man sår frön av hybrider skall man tänka på att de ovanliga sorterna kan vara småväxta. Därför skall man försöka ta vara på alla plantorna i en frösådd. Alltså inte gallra ut de klenaste.

Det finns en svensk viva med rosa blommor, * majviva, P. farinosa. Jag har både satt frö och köpt plantor men de blev antingen Cortusa eller P. cortusifolia. Efter fem års misslyckande fick jag tag på rätt sorts frö.   Majvivan har släta, mjöliga blad som hos vissa aurikler som du kan se längre ner på sidan.

Majvivan trivs att stå svalt och i halvskugga.

När man har många sorters Primula är det oundvikligt att de korsar sej med varandra. Här har jag fått trevliga, rödbrämade gullvivor.

Till höger på bilden växer en vildaurikel, P. auricula från Alperna och Apenninerna. Den är förfader till många färggranna trädgårdsaurikler, P. x pubescens.

Aurikel, Primula x pubescens.

En spontan fröplanta.

I närbild syns farinan, mjölet som kan finnas på blad eller blommor hos aurikler.    Till höger en nästan svart blomma, annars är lila den vanligaste färgen.

Det finns några primulor som blommar längre fram på sommaren. Till vänster månviva, P. alpicola, som blommar i juni. Förutom blekgul kan den vara vit eller vinröd. Andra lättodlade är sommarviva, P. florindae, kandelaberviva, P. bulleyana och P. beesiana. Alla tre finns i olika gula, orange och röda nyanser.

Hybrider av P. allioni är små godingar som lämpligast odlas i stenparti. Jag har inte lyckats så bra med dessa.

Primula rosea vill ha halvskugga och fukt.

Primula chionantha

Primula cortusa ?