Om frösådd

Varför skall man odla perenner från frö?    Det är ju mycket enklare att köpa färdiga plantor. Då slipper man vänta två år eller mer på att få se dem blomma. Jag köper frö på postorder, sorter som inte finns att få tag på i Sverige, varken som frö eller planta. Jag vill inte nöja mig med trädgårdsbutikens sortiment. Dessutom får jag fler plantor av var sort. En köpt planta trivs kanske inte och dör. Har jag flera kan jag plantera dem på olika ställen i trädgården och ökar chansen att någon skall hamna i en lämplig miljö. Jag skänker bort överskottsplantor, en bra försäkring om en favoritväxt skulle försvinna. Ibland säljer jag några plantor. Det blir inga stora inkomster, men det räcker kanske till en säck jord eller nya plastkrukor.

Blomsterböna med grodd.

  Fröplantor är fria från virus. Varje höst köper jag lökar från olika firmor. Ibland är de virussmittade. Det ser man på att bladen och ibland blommorna är missfärgade, fläckiga eller strimmiga. Det finns inget botemedel och de bör grävas upp för att inte smitta andra lökväxter. Släng i soptunnan, inte i komposten!
  Frön från sjuka plantor bär inte med sig smitta.

Jag har en tulpan som jag tror har ett virus. Den är klenare i växten än sina grannar men har ändå överlevt  sedan 1997. Den är så vacker att jag inte har hjärta att slänga den. Om det dyker upp fler strimmiga tulpaner kanske jag får tänka om.

  Virus sprids med insekter som suger saft från en smittad växt och sedan för det vidare till friska plantor. Liljor kan ha virus utan att visa sjukdomssymtom.

  Men den största anledningen till att jag varje år köper nya fröer är att det är roligt att så!

Så här sår jag

• Jag använder oftast fyrkantiga plastkrukor. I botten lägger jag tidnings- eller hushållspapper. Ofta blir man rekommenderad att lägga ett lager grus eller lekakulor i botten för att förbättra dräneringen. Enligt min erfarenhet behövs det inte utan det är viktigare att såjorden är porös.

• Sedan fyller jag på med köpt plantjord blandad med sand, grus och grov vermiculite. Vermiculite tillverkas av lerskiffer som hettas upp och bildar små lätta "kuddar". Jag blandar i såpass mycket att jorden känns porös och luftig. Om det är växter som jag misstänker att jag inte kommer att plantera om detta år fyller jag en tredjedel av krukan med oblandad jord och såjorde ovanpå. 

• Överst 0,5 cm finkornig vermiculite. Detta lager skyddar fröna från kontakt med jorden som kan innehålla skadliga bakterier och svampsporer. Köpt frö är ofta betat, d.v.s. kemikaliebehandlat och har stor chans att överleva. Frö som man samlar själv är känsligare. Ibland kan även köpt frö vara obetat, t. ex. från Lindbergs Frö ( se länklistan). Vermiculiten innehåller ingen näring som kan stimulera tillväxt av skadliga mikroorganismer.

• Sådden täcker jag med grovt grus eller vermiculite (bara till sorter jag vet gror snabbt). Ett tunt lager till ljusgroende sorter, tjockare till mörkergroende. Mycket små ljusgroende täcker jag inte alls eller lägger först på gruslagret och strör fröet ovanpå. Skakar sedan krukan lätt så attfröet glider ner mellan gruskornen. 
  Om man har krukorna utomhus så skyddar gruset mot regnskurar, fröet riskerar inte att sköljas bort. Det hindrar också mossa att växa på jorden, särskilt viktigt för fröer som gror långsamt. Allra sist ställer jag krukan i en skål med vatten tills jorden är genomfuktad. Ljusgroende skall inte vattnas uppifrån, då kan fröet sjunka ner i jorden utom räckhåll för ljuset.

Krukor

 Helst använder jag fyrkantiga plastkrukor. Om de tar slut tar jag avklippta mjölkkartonger. Ibland när man köper kött är det förpackat på frigolitbrickor. Dessa diskar jag och använder som fat till krukorna. Glasslådor i plast är också bra. Förr om åren använde jag begagnade glasspinnar som plantetiketter men har nu gått över till plastetiketter. Träet mörknar och texten blir snabbt oläslig. Som medlem i Trädgårdsamatörerna har jag förmånen att där köpa etiketter och plastkrukor till ett lågt pris.

  Till fröer som gror och växer snabbt kan man använda tidningspapperskrukor. Jag använder en "potmaker", en rund träkloss som man lindar tidningspapper om och sen pressar ner i en form. Det går säkert bra att använda en glasburk som form också men då får man sätta en liten tejpbit i sidan på papperskrukan.
  När plantan är tillräckligt stor för att planteras ut så sätter man ner hela krukan i jorden. Då riskerar man inte att skada rötterna och papperet förmultnar snart.

  Tidigt på året behöver de fröplantor som står inne extra belysning, hos mig ett vanligt lysrör, dagsljusmodell.                   

Sådd i papper.

  2004 provade jag på att så några frösorter i fuktigt hushållspapper som jag lade i plastpåsar  av "ziplockmodell". (Hoppas ni fattar...) Sorter som kräver kyla för att gro får ligga i kylskåpet. Denna metod kräver mindre utrymme än sådd i kruka men man måste komma ihåg att titta i påsarna ofta. De fröer som börjat gro måste snabbt planteras i kruka. Läs mer om sådd i papper här.

Fröfirmor på nätet. 

  Webbadresser finns på länksidan.

Impecta har nog det största sortimentet av alla svenska firmor. Där har jag beställt frö många gånger och nästan alltid blivit nöjd. De har ett- och fleråriga prydnadsväxter, ovanliga krukväxter, buskar, träd och gammaldags grönsakssorter. Många små färgfoton. 

Hos Rara Växter kan man hitta ovanliga och roliga prydnadsväxter och några få grönsakssorter. Av de fröfirmor jag anlitat har RVs fröer sämst grobarhet. Kan det vara på grund av att fröerna levereras i plastpåsar? Trots detta händer det att jag frestas att beställa från dem. Min lilla älskling Aquilegia viridiflora, tyvärr kortlivad och Monarda punctata kommer från Rara Växter. De har också Dierama, änglametspö som jag är har provat att så men de överlevde inte vintern. Men jag känner till odlare i Sydsverige som har den så jag kanske försöker igen. Rara Växter har ingen katalog men en bra hemsida. 

Runåbergs Fröer har en läsvärd katalog med svart-vita teckningar i gammaldags stil vilket passar bra då de har många äldre grönsakssorter. T.ex. Gammal Gotländsk Haverrot, vintersquash 'Buttercup', sallad  'Black Seeded Simpson'. De två sistnämnda vill jag rekommendera. 'Buttercup' är den sötaste pumpa jag smakat och 'Black Seeded Simpson' blir inte besk om man glömmer att vattna vid torka. Katalogen har också ett kapitel om hur man odlar sitt eget frö. 

Lindbloms Frö har ett stort sortiment av framför allt grönsaksfröer, men även kryddväxter, prydnadsväxter och diverse tillbehör. Eftersom jag inte sår så mycket grönsaker handlar jag inte ofta från dem. Men de sorter jag köpt därifrån har grott bra och fröportionerna var stora. De har en hemsida med många bilder.

Konnässörsklubben, Göteborgs Botaniska Trädgård, har utvalda sommarblommor och ovanliga perenner. Min favoritkatalog. Ring och anmäl dig till 031-741 11 14.

Plant World Seeds hittade jag av en slump för något år sedan. De har en botanisk trädgård som man kan besöka från april till september. I katalogen hittar man bl.a. ovanliga alpina växter, många aklejor och geranium, gammaldags prydnadsväxter varav många är deras egna kultivarer. De fröer jag beställde grodde mycket bra. T.o.m. Fritillaria som ofta behöver ett år på sig att komma upp grodde på några veckor. Eftersom PWS ligger i södra England kan man dock  misstänka att de har sorter som inte överlever en svensk vinter.
 
Tompson & Morgan har en innehållsrik katalog med både grönsaker och prydnadsväxter. Hemsida med bilder på de flesta sorterna. Ibland kan man hitta T&Ms fröpåsar i Sverige (dyra).

Rocky Mountain Rare Plants. Vildinsamlat frö från Klippiga Bergen. 

Wild Seeds, Tjeckien. Frö insamlat i bl.a. Alperna, Kaukasus och Himalaja. Ett fantastiskt sortiment, många av sorterna är svårodlade. 

  Ett annat sätt att hitta ovanliga sorter är att bli medlem i en förening,  Trädgårdsamatörerna, Scottish Rock Garden Club, North American Rock Garden Society t.ex. Då får du tillgång till deras frölistor.  

Databas om frösådd  

  Många fröer behöver kyla för att komma igång. Vissa måste ha ljus för att gro medan andra behöver mörker. Här har jag gjort en sammanställning av hur olika sorter skall behandlas för att groningen skall lyckas. Jag har inte provat att så alla själv utan har sökt uppgifter i böcker och frökataloger. 

  Förhoppningsvis så stämmer allt. Ibland kan olika böcker ge motstridiga uppgifter och ibland kan olika arter inom en familj kräva olika behandling, t.ex. Gentiana och Primula. Om du som läser det här hittar fel, hör då av dej!

I listan finns följande förkortningar.

M: mörkergroende. Täck fröet med ett jordlager minst lika tjockt som fröets diameter.

L: ljusgroende. Små frön - strö ut dem över såjorden och tryck försiktigt fast dem. Viktigt - vattna underifrån! Annars sjunker fröet ner i jorden och mörkret.  Större frön - Täck sådden glest med grus eller vermiculite.

K: kyla. Om du sår under höst eller vinter är det enklast att ställa krukorna utomhus. Många av de sorter som jag markerat med K gror bra även i värme. Om man har krukorna inomhus och inget kommit upp efter några veckor så kan man ställa krukorna i kylskåp. Inte i frysen, få frön klarar att snabbt kylas från rumstemperatur till -18 grader. 
  Enstaka sorter gror mycket långsamt och kan behöva flera köldperioder. Det kan därför löna sej att spara krukor där inget kommit upp mer än ett år. Några som kan gro långsamt är Arum, Campanula, Lilium, Fritillaria, Iris, Erythronium, Paeonia och Trillium. 

V: sås i vatten. Så i vattentätt kärl i näringsrik jord. Fyll på vatten så att det står över jordytan.

RT: rumstemperatur. Ca 20 till 25 grader C.

*: Arter jag sått.

Fröindex:

Alla avbildade växter på fröindexsidorna är uppdragna från frö.